På 80-talet konsumerades plast i mängder. Den plast som hamnade i naturen finns kvar än idag, och kommer inte att försvinna på många hundra år

Det var en gång på 80-talet

Det Bohuslän vi känner till idag är något helt annat än det Bohuslän vi kände till för fyrtio år sedan. Varje kommun hanterade avfallet på sitt sätt och det mesta eldades upp eller grävdes ned på "soptippen". Men den 25 september 1981 förändrades allt, då två kommuner bestämde sig för att gå samman.

Året är 1981. I tre år har kommunerna Strömstad, Tanum, Munkedal, Lysekil och Sotenäs diskuterat en eventuell samordning av avfallshanteringen i norra Bohuslän. Men tre av fem kommuner drar sig ur. Den 25 september möts representanter för de kvarvarande kommunerna, Lysekil och Sotenäs, på Lysekils stadshus. Och där, i ett konferensrum som osar av beslutsamhet bildas RAMBO AB – eller Regional Avfallsanläggning i Mellersta Bohuslän Aktiebolag. Rambos uppdrag beslutas vara att omhänderta, transportera och behandla avfall, samt sköta verksamhet förknippad med detta för de båda kommunerna – ett uppdrag som Rambo har än idag, 40 år senare.

Den rådande tanken, som även avspeglas i namnet, var att skapa en ny, stor anläggning vid Hals i Lysekils kommun med kapacitet att för lång tid framåt sortera, förbränna och deponera avfall från ägarkommunerna. Att få alla tillstånd för en så stor anläggning tar tid och kräver finansiering, så när en motsvarande anläggning, Kläpp i Stenungsund hinner före, beslutar Rambo och ägarna att istället teckna avtal med denna och skicka delar av sitt avfall dit. Man avbryter därför planerna på en egen anläggning.

År 1985 begränsar Naturvårdsverket utbyggnaden av avfallsförbränning i Sverige. Beslutet grundar sig på de höga utsläppen av giftig dioxin. Dessutom beslutar regeringen att miljöfarligt avfall ska sorteras och behandlas för sig. Besluten får en avgörande verkan på landets renhållning och restavfall och leder till att Sverige nu tar ställningen som landet med världens hårdaste reningskrav. I Lysekil och Sotenäs gör händelserna att Miljö- och Hälsoskyddsförvaltningarna efterfrågar en utökad återvinningsverksamhet. Rambo utreder därför möjligheten till insamling av miljöfarligt avfall, glas och batterier.

På Siviks sopstation i Lysekil installeras år 1987 en sorteringsmaskin med gripklo på försök. Klon ska sortera allt inkommande grovavfall. Det lyckade försöket leder till att en större mängd sorterat avfall kan återvinnas istället för att deponeras. Två år senare tar Rambo helt över drift och underhåll av Siviks sopstation. Ett år därefter övertar de också sopstationen på Hogenäs i Sotenäs.

Läs mer om vad som hände på nittiotalet.