Smart med mat
Del 1 – Vad är matavfall
Del 1 är det ”enklaste” benet. Innehållet kretsar kring hur matavfall ska sorteras och hur man kan minska mängden matavfall.
Informationen baseras till stor del på Livsmedelsverket rapporter och på intervjuer med olika medarbetare på Livsmedelsverket, i synnerhet mikrobiologen Christina Lantz men även nutritionisten Veronica Öhrvik. Livsmedelsverket säger att möglig mat kan användas, som hårdost, om man skär bort den bit som möglat. Viktigt att notera här är att en viss sorts mögel producerar toxiner och att dessa kan spridas via vätska, därför bör man slänga saftiga päron och filmjölk som möglat.
I Del 1 finns tre uppdrag. Frågeställningarna är: Hur påverkar fukt matavfallet? Hur avdunstar vatten och fukt? Slängde man mer mat förr?
Del 2 – Vad händer med matavfallet?
Del 2 handlar om vad som händer i biogasanläggningen: hur matavfallet bearbetas och vad som sker när biogasen bildas, vad som krävs för att mikroorganismerna ska trivas i rötningstanken etc.
Metan, syre, svavel, kväve och pH-värde nämns här. Ett ämne som kan utvecklas i undervisningen i anslutning till Del 2 är hur organismer anpassar sig till nya förhållanden. Om de metanproducerande mikroorganismerna, metanogenerna, dör på grund av temperaturförändringar i tanken avstannar biogasprocessen, troligtvis bara tillfälligt, tills nya mikroorganismer som trivs under de nya förhållandena bildas. Processen är densamma överallt i naturen, djur och växter anpassar sig när villkoren för dem ändras.
I Del 2 sägs också att biogas är ett av de miljövänligaste fordonsbränslena. Biogas är bättre än bensin, diesel, naturgas och förnybara bränslen som kräver att nya grödor odlas. Ett bränsle som är renare än biogas är el – om den tas fram med sol- eller vindkraft.
Vill du som lärare konstruera en biogasanläggning i klassrummet hänvisar vi till mikrobiologen Anna Schnürers övning Biogasreaktor i miniformat. Övningen visar att biogas kan produceras av olika sorters organiskt avfall och fungerar även som underlag för diskussion kring bioenergi och kretsloppsfrågor.
I Del 2 beskrivs även resultatet av matavfallssorteringen: gödsel, fordonsgas, el och värme.
Här finns två uppdrag som är experiment. Det ena handlar om vad som är nedbrytbart och det andra har utformats av utvecklingsingenjören och författaren till rapporten Substratshandbok för biogasproduktion, My Carlsson. Det är ett experiment som visar hur forskarna själva jobbar för att ta reda på vilken mat som ger mest biogas. Fett och mat med lite vatten, ger mest energi. Tredje uppdraget handlar om att visa hur biogas bildas och vad mikroorganismerna gillar.
Del 3 – Matsvinn
Del 3 intar ett vidare perspektiv. Att göra biogas av matavfall är väldigt bra men minskat matsvinn är ännu bättre.
I detta sammanhang rekommenderas Naturskyddsföreningens skola om energi. Del 3 fokuserar nämligen mycket på energi och energiförbrukning samt dess miljökonsekvenser, men här blickas även bakåt; Hur hanterade man matavfall förr? Slängde man lika mycket mat för hundra år sedan?
Begrepp som nämns här och kan utvecklas är: fossila bränslen, organisk, växthuseffekten, växthusgaser, koldioxid, närproducerad mat, avfallshantering, industrisamhälle.
I Del 3 finns två uppdrag. I det första får eleverna i uppgift att intervjua en äldre person om hur matavfall och annat avfall hanterades förr. I det andra uppdraget ska eleverna bygga framtidens fordon.
Att köra bil på biogas är inget nytt. På nätet finns en film om Harold Bates som i många år kört en biogasbil. Han har byggt bilen själv och använder grisgödsel för att tillverka biogas. Filmen kan fungera som inspiration när eleverna ska bygga en egen bil: https://www.nfb.ca/film/bates_car_sweet_as_a_nut. Filmen är på engelska.
För mer fördjupning kring Smart med mat och källa: www.smartmedmat.se