Del 2 – Vad händer med matavfallet?

För att kunna göra biogas, värme och el av matresterna som du sorterar måste matavfallet behandlas i en biogasanläggning. Det som händer där är samma sak som sker i din mage. I magen blir det fis och bajs – i biogasanläggningen, biogas och gödsel.

Matavfallets väg

När du sorterat matavfallet transporteras det till en biogasanläggning. Det kan vara samma bil som hämtar både sopor och matavfall, men de blandas aldrig eftersom det finns två fack i dessa sopbilar.

Naturlig biogas

I naturen bildar mikroorganismer biogas i sjöar och våtmarker. Går du förbi ett träsk som bubblar är det biogas du ser. Den brukar även kallas sumpgas. Biogas bildas även i komagen hos kor. Processen är helt naturlig.

Inne i biogasanläggningen

I biogasanläggningen rötas matavfallet för att det ska bli biogas och gödsel. Rötningen innebär att matavfallet bryts ner av mikroorganismer i en miljö utan syre.Det första som händer med matavfallet är att det krossas och pressas för att sedan delas upp i mindre bitar så att mikroorganismerna får fler ytor att mumsa på. Då kan de göra biogas snabbare.

Brunt som chokladpudding

Vätska tillsätts för att göra matavfallet flytande. Då kan det pumpas och fördelningen av mikro-organismerna blir jämnare. Vätskan som tillsätts kan vara mat och dryck från livsmedelsindustrin; juice som det är något fel på eller inte kan säljas för att man tillverkat för mycket. Till skillnad från vatten innehåller mat och dryck energi som kan omvandlas till biogas. Därför vill man helst undvika att tillsätta vatten.

Matavfallet är nu som en gråbrun gröt men lösare i konsistensen. Röran, som kallas slurry, skickas vidare till upphettning.

Upphettning hindrar sjukdomar

Innan slurryn rötas hettas den upp till 70 grader i minst en timme. Det görs för att hindra att organismer som kan sprida sjukdomar förökar sig. Eftersom matavfallet även används som gödsel är detta viktigt. Därefter skickas slurryn till en syrefri rötningstank.

Mikroorganismerna frossar

I rötningstanken bubblar och jäser det. Mikroorganismerna frossar nu i matavfallet och pruttar biogas. Nästan all energi i maten omvandlas till metan. Mikroorganismerna behöver en allsidig och näringsrik kost precis som vi människor. För att kunna växa måste de bland annat få i sig kol, kväve, fosfor, salter, vitaminer och spårämnen. Mikroorganismerna som bryter ner avfallet har olika favoritmat. Metanogenerna som bildar biogas älskar exempelvis ättikssyra, vätgas och koldioxid. Utan något av de ämnena blir det väldigt lite biogas.

Temperaturen i rötningstanken måste vara jämn och miljön får inte bli för sur, pH-värdet ska ligga på 7-8, annars kan mikroorganismerna må dåligt, bli slöa eller till och med dö. Då tar det längre tid för biogasen att bildas

Biogas och rötrest

När mikroorganismerna ätit klart och matavfallet brutits ner finns det en massa biogas i tanken, det vill säga metan, koldioxid samt små mängder svavel och kväve. Innan biogasen kan användas som fordonsbränsle måste koldioxiden tvättas bort. Sen kan den transporteras till biogasmacken.

Det som är kvar kallas rötrest. Det är gödsel i flytande form som ser ut som svart vatten – mumma för allt som våra bönder odlar.

Gödsel

Slurryn som genomgått rötning innehåller lika mycket näring som matavfallet hade från början. Skillnaden är att kvävet i matavfallet har blivit lättare för växterna att ta upp. Det är bra eftersom övergödningen av våra vatten, som är ett stort miljöproblem, då minskar.

När bonden gödslar sina grödor med rötresten är kretsloppet slutet – maten kan bli ny mat.

Fordonsgas

Fordonsgas tillverkad av matavfall, som även kallas biometan, är ett av de mest miljövänliga bränslena eftersom det är förnybart och förbränningen inte ökar mängden koldioxid i atmosfären.

Jämfört med bensin och diesel blir utsläppen av partiklar, kolväten och kväveoxider också mycket mindre – vår luft blir renare.

Spara

Spara

Spara

Spara